Idag har de gått 12 veckor sedan operation
12 veckor har gått och mitt knä känns fortfarande som den amerikanska efterrätten gello. Min muskulatur är inte alls bra i låret och hämmar allt i min rehab och väg tillbaka, är så frustrerad och bitter över de. Men vafan kan man göra än att bita i de där enormt sura äpplet och köra på. Tycker bara att de där sura äpplet har varit alldeles för surt de senaste tiden, men jag borde väl egentligen ha vant mig i de sura, fast de tror jag dock att man aldrig kan göra.
Har inte haft någon motivation till träning de senaste, jag har gjort min rehab men inget mer. Jag brukar alltid få ångest när jag inte tränar mina två/tre pass om dagen men inte ens ångesten har kommit. Men nu har jag haft en dipp å nu är de dags att komma tillbaka. Så nu på morgonen är de gym och simning.
