Handboll
Idag spelade mitt lag Skövde HF mot mitt gamla lag Spårvägen. Vi vann som tur är med ett mål och de gjorde Malin Larsson när de va 5 sekunder kvar av matchen. Att sitta på läktaren och se sina lagkamrater spela tycker jag inte är roligt alls. Fattar inte varför jag tycker de är så hemskt men de kan ju bero på att de kommer dröja 6-9 månader innan jag kan stå på planen själv och hålla i en boll. Tror även att de bara har gått en vecka efter operationen och har svårt att se hur framtiden ser ut.
Men hur som helst så är de mentalt jobbigt och jag vill helst hålla mig borta från handboll så mycket som möjligt. Har inte läst en enda artikel om handboll i tidningarna inte besökt någon internet sida om handboll. Mitt intresse försvann samma dag mitt förra korsband gick av och de har snart gått ett jävla år. Men jag vill inget mer än att stå på planen och spela elithandboll med Skövde HF igen.
