8 dagar kvar
De är inte långt kvar på jobbet nu, känns så nära men ändå så långt ifrån. Längtar till lite ledighet och frihet.
Äggen kokas till frukost och pastan till lunch.
Såhär ser min väska ut varje morgon till jobbet. Den består av "frukost" lunch och mellanmål.
Min kropp har dock börjat vänja sig med att stå upp hela dagarna och sedan träna, får inte alls lika ont i knä eller rygg som jag fick i början.
Första träningen är avklarad. De va kul att känna på handboll igen. Men jag är riktigt ringrostig, men de förväntade jag mig. Har inte koll på tiden, men tror jag snart är uppe i tre år som skadad utan ordentlig handboll. Så förväntar mig inget annat än att just vara ringrostig. De viktigaste är hur min kropp reagerar och känns. Kände redan igår att jag fortfarande driver med vänster ben, beror på att jag inte litar på mitt högerknä samt att jag fortfarande är svagare i de benet. Träningen igår va ganska tuff, bestod av mycket handbollsspel, snabba matcher med mycket spring och högt tempo. Avslutades med 30 min fys. Idag känns de ändå helt okej i kroppen, men får se när den blir testat på riktigt, om en vecka eller två.
Va ovanligt trött imorse också. Tror de beror på träningen igår, lade mig ändå till sängs innan tio för att få den sömn jag behöver och kroppen den återhämtning den behöver. För kroppen återhämtar sig när vi sover och jag sov riktigt bra.
Äggen kokas till frukost och pastan till lunch.
Idag är de handbollsträning igen, men jag kan inte köra 100% från början, ska lyssna på min kropp och öka träningsdosen steg för steg för att undvika bakslag.
Idag innan träningen ska jag försöka hinna till rehabcenter för ett ordentligt benpass.
Nu dags för jobb...
