Handbollsträning + möte
Har tränat handboll, va ett helt okej pass. Kände mig tung i benen och litade inte på mitt knä idag, eftersom jag kände mig sliten. Men tycker att jag kommer in mer och mer i handbollen vågar mer och tajmar bättre. Men lååååång kvar till min form/kapacitet jag hade innan jag skadade mig. Fast vem säger att jag någonsin kommer komma tillbaka till den formen, har ju tappat två år av handboll där jag förmodligen skulle ha utvecklas ännu mer. Okej om jag hade tagit ett uppehåll och stått stilla i handbollen men nu har jag verkligen fått kämpat från första början, lära mig spänna mina förtvinade muskler, lära mig lyfta benet, lära mig att gå, springa, knäböj, passa, skjuta osv och detta har jag fått göra två gånger om, blir fortfarande bitter för att min första operation gick åt pipan. Fast de är väl lite som att cykla, kan man de så sitter de i. Men två år är så lång tid. Tvivlar ibland på mig själv och min möjlighet att bli bra igen. En comeback kan alla göra, men vad är de värt om man inte presterar?!

Nog om de blir förvirrad ju mer tänker på de. Bättre att ta en dag och träning i taget och se vart jag kommer.
Vi fick mackor efter träningen på mötet, där vi gick igenom våra motståndare som vi möter på söndag, Eslöv. 


Men kände mig fortfarande inte mätt men ändå inte så hungrig så jag gjorde en omelett, blev ganska god. Kommer en fin bild på den.
Nu ligger jag på golvet och kollar på handbolls-EM, skönt för ryggen.